Skillnad på städer
Chris Daughtry spelade i Västerås i torsdags, vilket vi såklart var tvungen att uppleva. Vi bilade ner på torsdagsmorgonen och eftersom det var Sofie som körde så gick det relativt fort. Väl framme virrade vi runt ett tag innan vi lyckades hitta till johannas mormors lägenhet som vi skulle låna några dagar. Västerås är ingen lätt stad att hitta i om man aldrig varit där förut. Att följa skyltar har aldrig varit svårare.
Hur som helst, spelningen var sjukt bra. Publiken var igång hela tiden och ölen konsumerades flitigt. Vi hade en jävligt rolig kväll med andra ord.
På vägen hem på lördagen pratade vi om hamnfesten som skulle hållas senare på lördagskvällen och det vi sade då att det säkerligen inte alls kommer vara lika bra hemma i lilla övik. Visst, Daughtry skulle inte spela hemma men är det Rix FM festival så borde det väl vara lite stämning? Det var ingenting. Precis som vi sagt tidigare, publiken vid scenen stod glest och rörde inte en min. Vi spexade till det med några härliga hopp och sjöng med i låtarna men vad man möttes utav då var några skeptiska människor som bara stod och tittade på en. Ingen hade någon som helst festivalstämning i sig.
Hur ofta händer det något i övik? Som väntat var det ingen som vågade till sig lite sköna moves , inte ett endaste litet hopp fick man se.
Tacka vet jag söderut där folket är glada och öppna.
M
Hur som helst, spelningen var sjukt bra. Publiken var igång hela tiden och ölen konsumerades flitigt. Vi hade en jävligt rolig kväll med andra ord.
På vägen hem på lördagen pratade vi om hamnfesten som skulle hållas senare på lördagskvällen och det vi sade då att det säkerligen inte alls kommer vara lika bra hemma i lilla övik. Visst, Daughtry skulle inte spela hemma men är det Rix FM festival så borde det väl vara lite stämning? Det var ingenting. Precis som vi sagt tidigare, publiken vid scenen stod glest och rörde inte en min. Vi spexade till det med några härliga hopp och sjöng med i låtarna men vad man möttes utav då var några skeptiska människor som bara stod och tittade på en. Ingen hade någon som helst festivalstämning i sig.
Hur ofta händer det något i övik? Som väntat var det ingen som vågade till sig lite sköna moves , inte ett endaste litet hopp fick man se.
Tacka vet jag söderut där folket är glada och öppna.
M
Kommentarer
Trackback